kakera

Alla i min grupp var väldigt trötta efter en natt med hanabi tittande och att sedan ha varit upep till fem på morgonen. Att gå upp klockan sju är då inte en höjdare. Men ja, på söndagen i förra veckan åkte vi till kamakura, en del av Tokyo som är känd för sitt världsarv, sin klassiska japanska kultur. Vi vandrade så mycket under dagen att mina fötter ville falla av, men det var värt det! Bilden ovan är på vägen till Kamakura, när vi skulle byta tåg^^ Nu varnar jag får rejält mycket bilder. Det blir alltid mycket bilder, men nu varnar jag i alla fall.


Vi bytte tåg. Men vänta, var är rälset?


Ja, de sitter ovanför! Vi åkte tåg som inte rörde marken! *_* Det var väldigt kul, mihihi~ japan ahr då en del coola grejer!






Drakfontän!

Jag är fabulös!


Vi tog en båt till en ö, där det fanns tempel och fin utsikt!


Efter att ha vandrat upp för många trappor kom vi till en rastauang, där vi bestämde oss för att slå oss ned och äta något till lunch. Jag vilel gå på toa, och vandrade tillt oaletterna, men sinsåg till min fasa att det bara fanns japanska toaletter- dvs de som 'ligger' på marken. Jag har inte vågat använda dem, och denna gång var inget undantag. Jag gick inte på toa, feg som jag var. Om du ser en bild på dem så förstår du nog min skräck :c


Mer ramen, detta var gott!!^^


I Japan har de ofta plastmodeller av maträtterna som rastaurangen erbjuder utanför själva restaurangen. det gör dte lätt för folk att se exakt vad de beställer. Sen är det även bra marknadsföring- man blir ganska hungrig när man tittar på sådant.


Vi vandrade vidare uppför öns trappor.










En ensam fiskare, vad gjorde han där helt ensam?...



Jag inser nu att detta inlägg skulle bli alltför långt om jag inte slutade här. Jag har många bilder kvar att ladda upp, så det får bli ett till inlägg helt enkelt- vi har inte kommit till den stora buddhastatyn än! :)

Under en av dagarna i Japan har jag dragit till Todai unniversitetet!^^ Satan vad det var stort, så nu får ni lite bilder! 

Todai Universitet är otroligt stort och har, om jag minns rätt, 30 000 elever, varav 2100 är utländska. De jobbar dock på att fördubbla antalet utländska studerande. Universtitet är ett av världens främsta, i klass med Harvard, så att komma in är svårt. Efter att ha vandrat runt i en evighet kom vi till en väg, och på andra sidan vägen fanns det minst lika mycket av campus kvar- där fanns medicinavdelningen. De har tydligen också ett ENORMT sjukhus där för de studerande etc, men dit kunde vi inte gå. 


Auditorium, där är eleverna bara en gång under hela studietiden- då de tar sin examen.


Kurserna var avslutade, så alla hade lov, men dessa killar var ändå där och byggde på sina robotar. De gick förmodligen en kurs om robotteknik, det såg riktigt itnressant ut! Jag såg dock inte när de testkörde dem, eftersom vi gick vidare.






Ingången till biblioteket. Vi gick in, men fotoförbud rådde. Det var stort och vackert^_^




Så de hade ett bågskytteområde. Japanska långbågar är ju riktigt fräna, och längre än mig...


Vidare, de hade en hel trädgård på campusomårdet (dessa stentrappor är ganska dryga att gå ned för, men skojiga- man kan hoppa på stenarna). Och vi snackar ingen liten trädgård, vi snackar...


EN HEL SJÖ. En sjö sås tor att du inte kan föreställa dig. Den kallas för "hjärtsjön" eftersom den från ovan ska se ut som kanjit för 'hjärta'. Sjön och den pampiga trädgården ska ha skapats under Edo-perioden (om jag minns rätt) av en rik familj som bodde där. Många går till campusområdet och dess trädgård trots att de inte studerar där, bara för att det är så fint^^


I sjön bodde det koi-fisk.






Två statyer vi hittade, tyska proffessorer som kommit till skolan för att undervisa medicin.


En till staty. Hjälp mig.


Lappen på den till vänster betyder 'sensor', skrivet i katakana. Den andra lappen står i kanji, så den kan jag inte läsa. Hurrdurr.


Jag köpte en vattenmelon-glass i deras studentbutik. Ja, de hade en egen konbini ( enliten mataffär, t ex 7eleven är en konbini (convinience store, de ska då alltid förkorta ord), lyx kanske? Jag köpte även ett fancy skrivblock, som jag sak använda till mina egna studier^_^


Den gamla huvudingången.


Det räcker ju inte med att ha en stor trädgård på campus, en bågskytteplan eller en egen konbini: de ska såklart även ha en stor sporthall.


Men nu får de väl ge sig, de måste ju vara sjuka i huvudet. Det fanns även en enormt stor fotbollsarena, med läktare.

Och en subway. och en stor inomhuspool.

Så okej, de har subway, en mataffär, en fotbollsplan, en swimmingpool, ett bågskytteområde, ett stort sjukhus, ett stort bibliotek, en sjö och en superfin trädgård. Oh, och massor med lägenheter som eleverna förmodligen kunde bo i.

Jädrar! Det var väldigt kul att se, men det är inget universtitet jag VILL bli antagen till- tänk på hur tufft det måste vara!

...Är inte kul. Det enda skojiga med det är dock detta:


Ja'rå, ansiktsmask! När folk i Japan är sjuka har de på dessa för att inte smitta andra, eftersom det finns folk ÖVERALLT så sjukdomar kan lätt spridas. Majoriteten av dem använder det dock för att skydda mot pollen, om de är allergiska mot det.

Så jag är ju lite sjuk nu, halsen gör ont och jag hostar lite då och då. Jag lägger hela skulden på Stina, min rumskamrat (att jag varit ute sent, dött i värmen och frusit inomhus och druckit lite då och då har självfallet inget med saken att göra. Inget alls,). Jag köpte ett paket med sju masker för ca 15 kr, i Sverige kostar de grymt mycket mer. Ska fan köpa ett lager, de är ju rätt fräna.

Men det finns några nackdelar med dessa:
- De är otroligt varma. Och i det varma Japan vill man inte riktigt ha mer värme. I sverige kan det nog vara nice dock.
- Man känner sin egen andedräkt och maskerna i sig luktar lite kliniskt. Så innan man bär den bör man nog ha tuggat tuggumi/halstablett/borstat tänderna, whatever.

Det är synd att man inte kan ha dem i Sverige, då tror folk att man har någon fetish eller har bacillskräck (att jag kanske inte vill smitta skolkamrater täänker ingen på). Och man får ju många blickar, "leker du kirurg, eller?". Ja, jag ska operera några döda ekorrar i stadsparken nu. Med min BORSTE.


Stort plus för att man ser förjävligt badass ut, jag ser otroligt läskig ut i dem.

Jag köpte mer tårta för några dagar sedan. Morfar var så vänlig att påpeka att jag inte skulle ätit alla tårtor jag köpte förut, eftersom jag "skulle tänka på mina former", men ICKE! Jag köper mer. Och mer, och mer...Jag kommer förmodligen inte få plats på planet, men det är gott och är jag hungrig så ska jag äta sötsaker^.^ Morfar bör lyssnas på, men det är så gott... c:


Melontårta, den var inte riktigt så god som jag förväntat mig. Härnäst ska jag käka en sådan där sak med massor med lager, milleniumcake eller något. Jag är lycklig, hej morfar! <:

Och detta blev ett tråkigt inlägg, så jag ska passa på att publicera lite random bilder som inte riktigt passar någon annanstans.


Gamla hundar kan icke utbilda sig inom konsten att sitta, och jag kan inte låta bli att köpa tidningar trots att de väger mycket. Men min uderbara familj har fixat (snart) så att jag kan ha med mer vikt på planet, tacktacktack! <3


Mitt rum, vi hade nyss tvättat^^;




Denna fina filur sitter utanför vårt hus, ingen aning om varför. Jag kollar alltid så att den lille kraken int har vänt på huvudet medan jag varit borta. Kawaii desu ne?




Jag satte upp mitt hår förut, det var fint! Det var några som stötte på mig, ganska smickrande <':


Vad jag köpte på Ghibli museet! Ett pussel+ram, godis och nyckelring^_^




Jag ikväll, eftersom även jag får ta bilder på mig själv ibland, sådeså :'c


Jag och min rumskamrat Stina. Tagen av Davide, tror att vi var på väg till...Jag minns fan inte. Togs den i lördags kanske? Mitt minne är strålande. Men den gillar jag!

...Med tyngden på mina väskor. 

går, efter att ha besökt Asakusa och ett vackert tempel där var jag sugen på att köpa lite böcker. Lite böcker, inte många böcker. Men ja, allt i japanska bokhandlar är ju så intressant och ser så bra ut, så det kan ha blivit en lite tyngre kasse än vad jag bör ha köpt. Det sorgliga är att jag visste att det skulle bli problem, men jag köpte ändå >.<






Nej, jag gillar inte shoujomanga, vart har du fått den idén ifrån? Pfft...


Tjock som betong, och kostade bara 40 kr^w^ Manga i Japan är billigt, synd att man inte...fattar något alls!! (eller jo, lite förstår jag, men inte kanji. Heder til lde böcker där kanjina skrivs ut i hiragana!)


Skräckmanga. Nu får jag väl ge mig, hur mycket ska jag köpa? >.<


Equus och Adekan. Adekan har jag läst en bit av online, och den är supersnyggt ritad! De hade typ fem volymer här, åååh~ Jag har inte öppnat Equus, så jag hoppas att det är shounen ai och inte yaoi. Men det var i alla fall vad jag köpt...

från den ena bokhandeln. Ja, vi gick sedan till en annan bokhandel (varför? :c)


två tecknarböcker, en för att teckna händer (perfekt!) och en för att teckna par^_^




Varför köpte jag så mycket? D: Nio böcker!

Så ja, problemet nu är att alla dessa böcker väger ganska rejält. Typ mer än fem kilo. Så hur i satans namn ska jag få hem dem? Jag kanske kan köpa en tygkasse och ha den med mig på planet, och lägga böckerna däri, kan det funka? Annars vet jag inte riktigt vad jag ska göra, att få med en xtra väska på planet kostar 80 euro, så det känns inte så värt det... :c

I fredags var det hanabifestival (hanabi-fyverkerier) som gällde för min del. Det var väldigt mycket människor, vi kom dit runt fem och fyverkerierna startade vid sju. 

Nästan alla jag såg hade yukata, och alla var väldigt vackra och söta! Vi satt och väntade vid sidan av gatan på att de skulles tänga av gatan så att vi kunde sitta där, och då såg jag många som gick förbi. Jag köpte även vaniljglass, det var gott! Man kunde vinna en bil, men ni vet, ilandsproblem- vart skulle jag parkera den?






Poliser spärrar av vägen, lagarbete på hög nivå?


Jag träffade en supersöt tjej vid namn Rita som bodde i Canada men var här på semester^_^ Så söt och snäll *_*

Och nu till dåliga bilder på fyverkerier!


















Den som säger att japanska fyverkerier är skit har ju helt fel, såär pampiga har vi inte i Sverige, inte ens när kunglighet föds. Bilderna gör dem ingen rättvisa, de var så stora och snygga i verkligheten :'D


Polisen i Japan har lightsabers, batonger är för svaga. Tremble in fear.


Efter festivalen gick alla till Shibuya och åt mat^_^




Skoj kväll!

Det är sent på kvällen och jag är sjuk. Jag bör sova, men vem orkar sova? Jag vill verkligen sova.

Men NEJ, ty jag uppdaterar igen! Likt ett monster reser jag mig i mörkret och skriver vid datorn som är otroligt het av någon anledning, suck.

under lrödagens restaurangkväll togs lite bilder, så jag delar med mig av bilder som Davide Tagit!



Vi åt okonomiyaki, de ger en maten som man får steka själv. Kycklingen var god, och detsamma gällde omeletten med grönsaker, men bläckfisksbullarna som ni ser på bilden kunde jag ha levt utan. Halp me.



Efter måltiden sade restaurangägaren att vi skulle kämpa en blodig strid av sten-sax-påse, priset var en shovel som användes för att laga maten. Gissa vem som vann över alla 13 pers?

Comiket. Den största doujinshimässan i världen, och som förmodligen även har de bästa cosplayarna i världen. Har ingen siffra, men det var så FULLT med folk. ojoj. Jag har alltid velat gå på det, och på lördagsmorgonen sa min rumskamrat att hon ville på en seriemässa. 
"Meh, orkar inte", täntke jag då, jag var trött och hade nyss vaknat. Men jag frågade vad mässan hette, och när jag fick svaret "Tror att det var något med Comiket" fick jag fart och krävde att vi skulle åka. Så alla tre tjejer i mitt hus åkte dit, killarna i husen bredvid fick vi inte upp. Synd för dem, de hade älskat Comiket.

All porr som fanns där. Högar av det. Vart du än tittade fanns det porr. Inte så udda, det var ju en doujinshimässa (doujinshi är serier oftast tecknade av amatörer, och mycket av det är porr). Lite störande dock, då jag var på jakt efter snygga serier och inte tonvis med Touhou Project-porrserier.










Dessa fina posters fick jag gratis, jag blev väldigt glad, se så fina de är! c:


Jag köpte även tecknarpapper för serier, med serierutans tillåtna storlek redan utmarkerad. På så vis ser man va som kommer med i tryck och vad man har för 'ram' att teckna inom. Det blev även en gratis pappersmapp (me gusta) och en liten bok med bilder på en Alice Liddel-cosplayare.


Ganska nice.

Jag har varit på Comkiet! Gud vad glad jag var när jag fick vandra runt där! Men för att se cosplayarna blev man tvungen att gå upp till taket, och det kostade pengar, så vi gick inte dit...

Efter Comiket drog alla ut och åt middag, som ett party. Sedan fick alla den dumma iden att skita i att ta det sista tåget, så vi drog till en pub och satt där. Väl där var det en svensk som kom upp till mig och sade "Tjenare, hur mår du?" på svenska. När jag svarade med "Jo fan, jag mår bra!" blev han förvånad som fasen, han hade inte anat att jag också var svensk. HA, jag överraskar. Han var dock väldigt gammal, och en säkerhetsinspektör för kärnkraftverk. Det hade varit kul att lyssna på lite sådant om kärnreaktorernna i Japan, men min grupp drog vidare och bowlade. Tur det! :) Jag kom hem sent och var trött, och på söndagen skulle vi alla upp supertidigt och dra till Kamakura och se på buddhastatyer och tempel. Det. Var. VARMT. Självfallet bilder senare.

Lite mer bilder från Ghibli-museet kommer nu! Jag ligger otroligt efter med uppdatering nu, så allt kommer komma lite huller om buller. Synd. Alla bilder är från utsidan, man fick som sagt inte fota inomhus. Men fuck the police, så jag tog en bild inuti i alla fall- men den är en besvikelse.




Visst är den otroligt söt?!




Så såg det ut precis utanför. Efter detta gick vi inomhus, och det var faktiskt väldigt fint därinne! Tre våningar, och ett rum med kattbussen från Totoro som barnen kunde leka i. Det vill säga barn upp till tolv.

Det sög. Hårt.

I resten av museet fanns ett vackert rum med panoramabilder, ett hus vars fönster kunde öppnas för att beskåda rum från olika filmer, och en supercool D-karusell gjord av figurer som snörrade snabbt. Som motion pictures, vet int evad tekniken kallas faktiskt. Massor med figuriner som ser lite olika ut, och som sitter bredvid varandra, när de snörrar ser det sedan ut som att de rör sig. Vackert! Jag skulle fotat, men det fanns personal i typ varje rum, mrrr....




Well, dra åt helvete, du som kom i vägen.





GRUPPBILD! Ja, roboten är stor.


Pandora's box!






En bild på den snygga rörelsesaken jag snackade om tidigare. Googlade faktiskt lite och såg att denna sorts rörelseteknik kallas Zoetrope. Den på Ghibli-museet var tydligen den första i sitt slag.


Fotar med personal som står precis bredvid mig, jag är ju rätt cool. Synd att det blev en bild på shoppen, och inte något av det läckra som fanns på museet.





Sådär ja, alla bilder från Ghiblimuseet! Efter besöket gick vi förbi en väldigt fin park, så bilder därifrån får jag väl lov att dela med mig av när jag orkar^_^

Två snabba bilder från mitt besök på Studio Ghiblis museum idag. Mer bilder kommer imorgon eftersom jag nu vill sova!^_^ Museumet var väldigt läckert, men lite litet. Men jorå, lätt värt besöket och jag spenderade en del i butiken... >.< Kvittot ska omgående slängas, så att jag inte blir sur när jag kollar över det~

Ända sedan jag blev intresserad av japansk kultur har jag tyckt att japanska sötsaker verkat otroligt goda. De är så snyggt gjorda, och ska enligt folkmun vara söta till tusen.

Så idag gick jag äntligen in till tårtbutiken vid stationen. jag har velat gå in i typ en vecka, men vi kommer hem från våra ävnetyr efter 22:00 varje dag (cirka) så då har butiken stängt...






Jädrar vilken söt! Allt i den där butiken såg ju rent himelskt ut, jag var helt euforisk och lycklig när jag stod där inne och såg på alla tårtor och bakelser. Butiken och tårtorna var precis som jag förväntat mig utseendemässit: pompösa och läckra!




Dessa hade storleken av en knytnäve (lite mindre faktiskt) men såg ändå väldigt goda ut! :D


Jag köpte en jrodgubbstårta och en blåbärstårta! Sjukt snygga, jag var så glad när jag öppnade förpackningen i huset och skulle få smaka *_*


Den är ju helt perfekt. Och den smakade faktiskt väldigt söt, så de ryktena var korrekta. Men den var väldigt god, och åt man en jordgubbsbit med en tårtbit var det gudomligt.




Blåbärstårta! Den var också riktigt god, men smakade lite för lite blåbär. Jag har sparat halva till ikväll <3


Markus köpte chokladtårta, jag fick smaka lite. Den var också god! Varför kan de inte ha sådana här tårtor i Sverige?! Oc de tårtor vi har kostar ju sjukt mycket, och finns bara i superstora bitar som kostar ännu mer...


Pfft, tagen när jag var nöjd och glad med mina tårtor.


Stackars Markus ville inte förstöra sin fina tårta...

Idag var jag HELT ledig. De andra stack på teceremonin, men jag var ju kvar hemma. När de kom tillbaks bestämde vi oss för att åka till Shibuya och skaffa kläder. Det var i alla fall planen.

Jag köpte faktiskt kläder, och har  bilder. Men de är inte så bra, så jag väntar förmodligen till jag få en bild på när jag har dem på mig. Jag fick lite läder, och örängen!

Nu ska jag dock klaga. Eller snarare berätta om hur drygt det kan vara att gå och shoppa kläder i Tokyo. För drygt är det faktiskt, den mest awkward shoppingrunda jag varit på faktiskt <3

När du kommer in i butiken (och när alla andra kommer in, hela tiden) ropar de "välkommen till butiken" etc. Och alla kvinnliga biträden gör om sina röster till...Vettefan, de talar med näsan. Det blir en udda röst. Och i en smyckesaffär vi gick in i var det allid en tjej som skrek något som slutade på "kudasai", för början uppfattade jag aldrig. Och hon hade en sådär extrem näsröst, och drog ut på a:et i 'kudasai'. "KUDASAAAAAAI" i näsröst är drygt. Som fan.

Bortsett från det är de alltid på en. Du kommer in, tar upp ett klädesplagg och tänker "hmm, detta vill jag nog prova, låt oss kolla vidare lite och se om vi hittar mer! :D", lyckan är total och du är helt ovetande om vad som komma skall. Du får inte vara lycklig och kolla runt mer, hållandes i ditt klädesplagg. Din naturliga miljö i klädaffärer krossas. Ett biträde dyker direkt upp och frågar om du vill prova plagget. Du säger ja, och hon tar plaget från dig och du får gå med till provrummet. Där måste du ta av dig skorna. Varje gång, i varenda butiks provrum. Det blir ganska jobbigt med converse efter den fjärde gången man tar av dem.

När du provat klart ditt enda plagg frågar de så fort du kommit ur povrummet om du vill köpa det. "Hur var det, passade det?" etc. Och säger du nej måste du ju kolla vidare i butiken efter annat, och sedan fråga om du får prova igen. Man får dessutom inte prova allt.


Inuti en provhytt, jag hittade underbara byxor. Men de kostade 1000 spänn, breaks my heart >.<

I Sverige är det ju inte alls så. Vi behöver inte fråga om vi vill prova, de springer inte och hänger efter dig eller något. De var dock väldigt trevliga i butikerna och jag samtalade en del med några av dem, det var kul! Men man vill verkligen utstöta ett vikingavrål om att de ska lämna en i fred så att man kan vara lycklig och inte vara pressad! "Vid Odins skägg, jag kommer inte slita sönder klädesplagget om jag håller i det någon sekund under promenaden till provhytten!"

Vidare, kläderna man provade var faktiskt inte kläderna som såldes, vilket jag gillade. Det var självfallet samma vara, men just det objekt som man fick prova/visades upp i affären var inte det exakta plagg du köper. Du fick ett nytt plagg i en försluten plastpåse, så ingen hade provat det tidigare. Det tycker jag är lite slösaktigt gällande plastförbrukning, men det var ju ändå skönt att veta att plagget inte hade provats sönder! Speciellt när kläderna var ganska dyra^.^; 

Ja, i tokyo är vissa kläder billiga, medan andra är dyra. Tillåt mig att vara oförskämd och lysa med två exempel:


Runt 280 kr, yasai desu (billigt). Läder och min fot <3


Runt 540 kr; hontoni takai desu (riktigt dyrt)! Snygg dock, och inte varm alls, perfa.

Sen har vi storlekarna. Att storlekarna är små har du säkert hört, det stämmer, de är RIKTIGT små. De har medium och small, och deras medium är som en blandning var våran XS och S, men mer åt XS. Och de är anpassade efter asiatiska proportioner, dvs att de är kortare och således även har andra höft/magproportioner etc. man känner sig tjock när man provar vissa plagg :( Att hitta saker som passar är ganska svårt, riktigt synd eftersom alla kläder är så snygga att jag vill äta upp dem.

Dock är jag riktigt lättad över att jag kan nog med japanska för att förstå vad de säger i butikerna, och att jag faktiskt visste hur man artigt tackade nej om man inte gillade ett plagg. Man säger inte bara "iie" (nej), det är oartigt. De flest säger "Chotto kangaemasu" (jag ska tänka lite på saken) och sedan kommer de såklart inte tillbaks <: Hade min japanskalevel varit noll hade det varit udda.


Alice i Underlandet-örängen *_* Jag köpte även ett par svarta ringar för öronen, men bilden på dem försvann O.o En tofs med en svart rosett införskaffades också. I smyckesbutiken vi var vid hade de så mycket fint, man ville verkligen ha allt! Har jag pengar kvar den sista veckan ska jag köpa mer, de väger ju inget så man kan köpa många <3


När jag och Stina shoppat klart (vi var i Shibuya 109, men de stängde butikerna så vi hann ej kolla överallt) skulle vi kontakta killarna föra tt möta upp dem. Men min mobil dog, så jag fick såklart som vanligt skämma ut mig och fråga en polis vart vi kunde hitta en telefonkiosk. Han förstod inte riktigt först, men jag lyckades förkalra att vi "sökte efter en telefon. Inte min, mitt telefonbatteri är slut, så vi söker efter en telefon". Vi hittade en och allt gick bra :') Välä hemma lagade vi mat (ris och curry- jag älskar japansk curry!) och gjorde läxor. Jag har även nyss talat med min familj, skoj!


Två söta wa-lolitor som åkte samma tåglinje som oss. Jag vågade fråga dem om ett foto, men det var så grammatiskt inkorrekt att till och med JAG ville att jag skulle skjutas omgående. Jag fick dock en bild, och de sade till varandra "vad var det där?" när jag fått min bild >.< Men ändå, seger!

En till bild från puben jag var på i förrgår! Tror att davide tog den, så credit till honom^_^ Ska förmodligen dit igen imorgon, eller i alla fall till en pub. Nu är klockan runt två på natten och jag oc vännerna har nyss gjort klart läxorna. Eller jag är klar i alla fall. Imorgon är det skola igen, ojoj. Även kalligrafilektion, undrar hur det kommer gå...

Här i Japan är klockan nu cirka 14:20 på eftermiddagen, och jag har varit uppe ett tag. Mina fränder har stuckit på en teceremoni, men jag har inte betalat för den så jag gick självfallet inte. Istället ska jag nu göra högen med läxor vi har fått, och när de andra återvänder ska jag och Stina (och kanske de andra!) dra till Shinjuku och shoppa (fult ord) klder och värdelösa saker som är finia.. Men nu ska jag berätta om min gårdag! 

Vi hade ju alla lördagen fri, men visste inte vad vi skulle göra. Jag hade dock bestämt träff med koreanen från puben, vi skulle träffas och spela spel i en spelhall. Så jag drog tillbaks till Takadanbaba och ja, vi drog till en giganorm spelhall! Enorm. Det var faktiskt riktigt kul, det uddaste spel vi spelade kallades någonting med "circus of zomvies", det var ett skjutspel där man skulle skjuta ned sjukt skumma clownzombies etc. Det gick faktiskt riktigt bra tills jag dog.

Sedan drog vi till McDonalds och snackade. Än en gång gick det ju lite knakigt att kommunicera, men det gick faktiskt bättre än på puben! Det var sjukt nice att få tala japanska, man inser verkligen hur dålig man är och vad som bör arbetas med. ALLT för mig alltså. Vi använde också penna och papper och försökte förklara, ringade in ord, skrev på engelska när det gick och hade helt enkelt ganska kul xD

Vi vandrade även till Korea Town som var nära Takadanobaba. Där hade de en affär med massor med kpop och drama, jag ska köpa lite skivor etc där senare :'>


Utanför ett tempel, vi bad en random flicka fota oss, hon gick ned på knä för att få en bra bild. Hon var gullig c:

En sak jag faktiskt undrade över: hur fan kan man tala med någon som inte kan språket man använder sig av? Jag menar, min japanska är ju skit, det måste ju vara grymt irriterande för personen man talar med om jag alltid har fel grammatik och säger fel? Det skulle nog störa mig faktiskt, det tar så lång tid för mig att säga saker och när jag väl säger dem blir det fel. Det skulle vara jobbigt att lyssna på och dessutom även svårt att tala tillbaks, eftersom man måste hålla allt så simpelt.

Jag tyckte faktiskt synd om honom som fick stå ut med att jag inte kunde snacka alls >_< Grammatik, felaktiga ord och ja helt muppigt. Långsamt gick det ju också.

Så ja, är det inte irriterande för den andra personen att tala med någon som knappt kan säga något alls? Iriterande?

Här kör vi med två inlägg direkt efter varandra, ja'rå! Detta inlägg innehåller dock inga bilder, eftersom jag faktiskt inte hade kameran med mig.

Igår var jag och sjöng karaoke på en karaokebar!^_^ Det var skoj, men jag kan ju inte sjunga alls. Som en stackars katt som plågas och bara vill bli nackskottad. Så att den själv och andra inte lider, ya know.

Men jag sjöng med mina vänner, så det var helt okej! Vi sjöng Queen, ABBA och sådant kul. Vi träffade en svensk som hette Emmelie (osäker på henne sstavning, minns inte hur hon sa att det stavades), hon var trevlig^^

Åh ja! En sak som jag INTE gillade var att utanför karaokebaren i Shinjuku, längs gatan, fanns det snygga män. Vi snackar sjukt vackra män med perfekt hår och ansikten. Host club-män. De ser alltid läskiga ut eftersom de är så snygga (de där "coola" minerna de har) och jag känner mig ful och ledsen. De ser dessutom ganska läskiga ut där de står (eller sitter och dricker/röker och ser riktigt läskiga ut) och vill få folk att gå till deras klubbar och dricka. Några av dem stirrade dessutom på mig (utlänning, hoppas att det var anledningen för om jag såg ful ut blir jag ledsen :c) och det ogillades. 

Det är kanske en sorts hatkärlek. Man vill liksom titta på dem eftersom de är vackra, men de ser så jävla läskiga ut och man vet ju att om de talar med en är det inte för att det gillar en utan för att det är deras jobb. Därför vill man inte att de ska titta på en/snacka med en. Som att de ser mig som någon lättlurad person som de kan få att dricka för tiotusentals yen. Snälla. Om en host försökte snacka med mig skulle jag anta att han dömde mig i sitt huvud och självfallet egentligen inte alls ville tala med mig. Det skulle sänka mitt självförtroende och jag skulle då rakt inte bli gladare av att han ser dömmande på mig när jag inte kan japanska.

Jag är en mes, ja, men det är faktiskt lite obehagligt att vara omgiven av vackra män och kvinnor överallt :c Det gick runt snygga kvinnor också, ja, typ alla var modemedvetna där. Skit. 

Någon som förstår mig sorg?

I förrgår (fan vad bloggen är efter) besökte jag skytree, välrdens högsta torn och den nästa högsta byggnaden. Tornet uppnades för allmänheten för två månader sedan, så det är nytt och inte så många har varit där^_^ Det var helt otroligt läckert, och ingen av de bilder jag lägger upp kommer ens i närheten av hur fint det egentligen var. Bilderna fångar inte samma djup, bredd etc som i verkligheten, så om ni är i Tokyo, åk dit. Det är sjukt snygg utsikt, vi såg ändå till Fuji-san!

När vi var där hade vi en liten grupp på vi studerande, plus några italienare och en sjukt lång korean som tydligen hade berättat för Davide att de ville med. Jag talade lite med koreanen, men han kunde självfallet inte engelska, så det var svårt...Muzukashii desu.



Bild togs av Davide!^_^

När vi kom dit pågick det en traditionell dansuppvisning utanför. Dansarna var supersöta gamla gummor (och några arn som slog på trummor), det var coolt.



Dansen de gjorde påminde mig om en vocaloid-låt (Musunde Hiraite Rasetsu to Mukuro), och jag insåg att det är en sådan dans Miku gör i PV:t.

Hur som helst, vi gick in i tornet och fick sedann åka hiss upp. Hissen gick 10m/sek, dvs 600m/minut! 







Detta lär bli en del bilder, men här kommer de från inuti själva tornet! Ja, alla bilder ser typ likadana ut, jag är medveten om det. Men Godzilla kom inte in och attackerade, så utsikten blev densamma. Tur det, för den var superfin!^__^
















Vi gick vidare till övervåningen (det högsta i kunde komma till, ca 450 m upp), men då hade solen gått ned, och glaset de ahde var ett riktigt spegelglas, så det blev inga bra foton. Men det var väldigt fint där uppe, hela Tokyo lyste upp och man kunde se till Mount Fuji (Fuji-san), och det berget ligger långt bort. Typ tre timmars tågtid.


Ja, så högt upp var jag!



Stod på ett fönster och tittade ned till botten. Det var, ja, långt ned. Bilden är inte så bra etfersom man inte såg något med blixt, så jag fick ta utan.





I hissen på väg ned lyste dessa på stora skärmar. Hontoni kirei desu! (Jag behöver installera japanska på datorn, men det går fan inte)


Efter att ha köat i typ 15 min för att komma ned ur tornet gick jag och min grupp och åt mat. Jag fotade inte denna gång, men jag åt kött och ris för typ 300 yen, så en riktigt billig middag. Det var tidligen en restaurang som många kontorsarbetare äter på, man sitter i typ 20 min och sedan går man. Det var ganska gott!^^

Sedan drog vi vidare till Takadanobaba (en station i Tokyo) där vi gick till en pub. Davide (än sista gång, kursledaren) sade att typ alla som var där studerade vid akamonkai eller kände folk som gjorde det, så han kände de flesta där. han ville att vi skulle snacka japanska med folk, som talövningar.Väl där köpte vi drinkar, och jag provade faktiskt en blå drink. Är inte säker på vad det var, men den hade en låg alkoholhalt så det var lugnt. Den var dock inte så god.

Att få alkohol i Japan är förresten otroligt enkelt, trots att myndighetsåldern är 20. Japanerna kollar sällan ID och de är superdåliga på att bedöma hur gamla utlänningar är. En koreansk man jag talade med gissade på att jag var 22, och en italienare jag talade med vid skytree:t trodde att jag var 18. Haha. Så ja, det är lätt att få alkohol om jag så önskar, jag kan även köpa det i alla affärer. Inte för att jag är intresserad av det dock, länge leve jordgubbssaft och cola. Dessutom, om man talar engelska ska de bli "avskräckade" och då frågar de definitivt inte efter ålder. Frågar de efter ID kan jag säkert säga "wakaranai" och se självsäker ut när jag säger något mer på engelska.

Det var i alla fall kul och jag samtalade en hel del med den koreanska mannen som hängde med till skytree:t under kvällen. Eller ja, vi försökte kommunicera: han kunde inte engelska, och min japanska är ju en tågkrasch utan överlevande. Han var dock förstående och väldigt snäll: om jag inte förstod något sa han det långsamare, och om så behövdes skrev han ned det och försökte förklara vidare! Det var riktigt kul, att skriva japanska går bra för mig, men att tala är mycket svårare. Så det var bra träning och det var trevligt. Vi skrattade en hel del och han lär ju ha skrattat en hel del åt min grammatik som inte ens existerade. Otroligt att jag förstod vad han sa öer huvud taget. Han visade sig dock vara 28 år (wow!), så jag antar att utlänningar inte heller är så bra på att bedöma japaners ålder. 

Nu är jag trött och ska sova, imorgon är jag helt ledig och ska kanske in till shibuya och köpa kläder och skojiga böcker på japanska som jag inte kommer förstå men trots det uppskatta. Jag vill träffa japaner, eller utlänningar, whatever. Jag vill träffa folk! Det är fan svårt, han på puben var ju bara för att det var en pub- där snackar man tydligen. Men där är ju alla över 20 år...

I förrgår var jag vid Harajuku och Shibuya, det var riktigt stort med otroligt många butiker... T. ex en skivaffär på lertalet våninar med en basvåning för ny musik, en för j-pop, en för tvspelsmusik etc, en för klassisk musik och en för rock/metal. Sedan en engelsk bokhandel på toppen. I den bokhandeln ängde jag ochh mina vänner ett bra tag :)


Harajuku! Där hade den en del llitabutiker, jag ska kanske köpa en klännin eller något fint. Shopping skall i alla fall ske inom en mycket snar framtid.

När vi hade gått igenom Harajuku gick vi in på en liten tempelgård och tittade, vi blev guidade av en trevlig man på runt 60 år, så vi gick inte vilse.


Guiden!^^



Ännu ett ställe där man kunde tvätta händerna innan man gick in i templet. Vi gick dock enom en sidoväg, så vi missade att göra det.

Efter tempelbesöket var gruppen hungriga (och jag med, självfallet) så guiden visade oss till ett trevligt ramen-ställe. Det är tur att det finns luftkonditionering i alla byggnader, för det var stekhett utomhus. Jag hatar att vara brun, men måste nu desvärre erkänna att mina farhågor om en mörkare hudfärg har besannats. Jag börjar bli brun.


Ramenmenyn hade detta, det låter ju bara för gulligt! Sådär sött och bara gulligt! *_*

Ramen var i alla fall väldigt gott, men när jag skulle äta den stora köttbiten stötte jag på ett problem. Det fanns mycket fett på den, och det är inte så nice (eller lätt) att tugga på och bita loss från köttbiten. Men att försöka ta bort det med ätpinnar går ju inte. Drygt.


Nåon sots ramen med ett kokt ägg, biff och lite purjolök. Det var helt okej, men just denna sorts ramen föll mig faktiskt inte i smaken. Klasskamraten Mitt köpte även en sorts efterrätt, någon sorts mjökgelé, som smakade äcklig hostmedicin. Inte så pass starkt att man fick kväljningar, men ja, barndomsminnen av den smaken. 


Vem vill ha kondomer? Denna låg precis vid en stor korsning, thats "FUN"! :> Vi tog självfallet en gruppbild utanför butiken, bara för att vi kunde.




Vi vandrade sedan vidare till en fin park, men gick förbi den. Snygg toriport!


De kan sin graffiti, detta är ju ren konst. Grymt snyggt.


Markus kom i vägen, den jäveln.


Autofokus muppar. Det var varmt, så jag köpte mig en isglass (riktigt smart ja, jag var medveten om att den skulle smälta fort)! Den smakade syrligt, typ lite citron men ändå mest en sjukt god, syrlig smak. Inuti den fanns även små rosa/vita/gula kulor, som ni kan se om ni skådar djupt nog. De smakade citro och ännu syrligare, sjukt svalkande och supergott! Den ska köpas igen. Men det var komiskt att äta den, man fick slicka överallt för att den inte skulle droppa.


Ett gäng japaner vid utkanten av parken som dansade. Jag ville väääldigt gärna gå över till dem och fråga om jag fick vara med, men jag skulle ju inte kunnat dansa alls. Men de var riktigt bra! :D






Den störa korsningen vid Shibuya, tog dock ingen bild på när det blev grönt >.<

Efter det gick vi tillbaks till shibuya, gick över en av de största korsningarna i världen (helvete vad mycket folk, förlåt för att jag svär, mormor, men det var mycket) och där lämnade våran snälla guide oss!^^ Vi drog sedan till skyvbutiken och bkhandeln jag nämnde. Jag ska köpa två k-pop skivor (NU'ESTs nya och B2ST, förmodligen lite metal också), men det blir vid ett annat besök. 

I skrivandets stund hör jag hur "The Dragonborn Comes" spelas högt från nedervåningen. Det är min ringsignal till min svenska mobil, och eftersom den är avstängd och inte på nedervåningen får jag lite panik. Jag rullar ned för trappan och stöter på min rumskamrat Stina som lyssnar på musik. Haha, jag ska alltid överdriva.

Efter det besöket gick vi och köpte creepes. Jag hade sett bilder på japanska creepes och mina förväntningar var höga! Jag blev väldigt nöjd, det var supergott! Man betalade via en maskin, då fick man en biljett som man visade upp för kvinnan som stod vid affärsfönstret. MUMS.




Efter creepen åkte vi tillbaks till Nippori där vi bor, och gick och handlade lite. Detta är det godaste jag ätit, ska leva på det under den kommande veckan:

Seriöst!

Nej, okej, det såg vidrigt ut, snälla tro inte att jag är SÅ blind.

Det var den dagens äventyr, extremt skoj och vi gick och lade oss sent som vanligt^^; Tågen på kvällen är förresten väldigt fulla, men jag har inget problem med balansen så jag behöver inte hålla i mig. Och tågen går typ var tredje minut så missar du ett gör det inget! :)

Vid draken finns en liten vattenfontän där man ska tvätta sina händer.

Igår hade vi ingen japanskalektion, så min lilla grupp kom fram till att vi skulle till ett zoo. Jag ville verkligen se alla rovdjur, och de skulle även ha en söt panda. Vi kom dock fram tio minuter för sent, så zoo:et hade stängt. Aneldningen till att vi kom försent var för att vi kollade på tempel först. Värt det, faktiskt.






På små trädplattor skriver folk sina önskningar och hänger upp dem^.^






En suddig bild på mig~


Under alla näckrosblad var det en hel sjö, men de reser cirka 0,5 meter upp ur vattnet, så det syndes knappt!




Det andra templet vi besökte, i det första var det totalt fotoförbud. Som vanligt i Japan...






I näckrossjön bodde det fiskar och mossiga sköldpaddor.




Ja, såklart. Ifall ni inte förstod det så andlar detta om att åka trampbåt, och priset för två vuxna inuti ett barn ligger på runt 300 yen. Inuti ett barn.


En bättre bild av närckrossjön!

Mamma har berättat för mig att mormor läser min blogg, så jag kanske ska sluta svära så mycket? 

Sitter i sovrummet och muppar när jag bör plugga. Vi har två japanskalärare, och en av dem kör på som FAAAN under lektionstiden. Idag har vi gått igenom så mycket att man vill rulla runt på golvet, sparka med benen och gråta.

Som ni märkt ligger min uppdatering lite efter vad jag faktiskt gör i Japan. Jag är trött när jag återvänder, och orkar faktiskt inte lägga upp sakerna på en gång. Så då och då kan det ske att jag skriver saker som "Nu drar jag till skytree, fan vad skoj!" och sedan kommer bilder från något som skett två dagar sedan i nästa inlägg. Japp.


"Fresh out of the shower, yadayada"

Jag filmade en video. Jag lägger upp den, men jag har inte kunnat edita den för jag orkar inte alls i värmen. Så skäms över mig. Nu genast. Nej vänta, den lägger jag upp senare, för jag måste först lista ut hur jag gör c: Hur gör jag? HA.


En tidning jag köpte i en bokaffär i Akihabara^__^

Nu drar jag till skytree, skriver sen!^_^